26 december 2011

Skomakeriet

Det gamla skomakeriet

Detta gamla skomakeri fanns redan när jag var en liten parvel, i samma hus på Kronobergsgatan där jag en gång växte upp. Då arbetade där gamle Nisse, som gärna pratade en stund även med en liten kille som jag. Jag lärde mig ett och annat om livet av Nisse, både som barn och som vuxen, då jag alltid lät honom laga mina skor. Nisse ville bli skådespelare när han var ung, och under min mest aktiva studenttid på teaterskola bodde jag återigen i samma hus, så vi hade en hel del att prata om.

Men på den tiden då Nisse var ung behövde han sin faders tillstånd och underskrift för att få gå Dramatens elevskola – och det fick han inte, trots att han prövat, och kommit fram till sista intagningsprovet. Nisse skulle bliva vid sin läst, och bli skomakare som sin far. Och så blev det. Detta var Nisses första stora sorg.

Nisses andra stora sorg var att hans son vid 16 års ålder klättrade upp på ett tåg, fick en fruktansvärd elstöt och ramlade ner, för att bli förlamad i underkroppen för resten av livet. Det blev fler sorger sen, men dessa två var nog de största.

Numera är Nisse död och begraven, men skomakeriet finns kvar – och det är sonen som har tagit över verkstan. Jag har inte varit inne där på många år, men antar att det ser ut ungefär likadant som för 40-50 år sedan, då Nisse stod vid maskinerna.

Lägenheten i samma hus, där jag växte upp i på 1960-talet och början av 1970-talet, och där jag även bodde ett par år i början av 1980-talet, bebos alltjämt av min mor. Så det är ett hus som jag har en hel del minnen från.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s