10 januari 2012

Jennie på Sergels Torg, utanför Kulturhuset och Stadsteatern

Jennie på Sergels Torg, utanför Kulturhuset och Stadsteatern

Jennie och jag fick flera presentkort på teaterbesök, både till Stadsteatern och Dramaten, så nu har vi bokat flera föreställningar vi ska gå på.

Först ut var HAIR på Stadsteatern. Det var sisådär. Jag blev inte imponerad. Musiken och bandet var bra, och några av sångarna var riktigt bra. En kvinna i ett badkar gav mig rysningar – hon lät nästan precis som Anne-Lie Rydé, och det är extremt bra betyg. Men det saknades en röd tråd, jag fick ingen personlig känsla för någon i ensemblen, Claire Wikholm spelar sig själv som ett trött 1960-talsalibi, det skämtas om Juholt och Åkesson, vilket faller platt till golvet, det glammas och flamsas utan botten, utan djup – yta, yta, yta. Trist.

Flera rollfigurer är liksom Disney-figurer, nästan som tecknade, utan personlighet. Det finns t.ex. en lustig kille som dansar väldigt skojigt i början, innan pjäsen har kommit igång, men han fyller liksom ingen annan funktion än att tramsa och vara lite lustig, och det tillför inget till pjäsen.

Nu är jag lite pervers, så jag gillar även att gå på dålig teater, föreställningar jag är missnöjd med – det ger mig inspiration och skärpa. Jag analyserar hårt, för att tänka hur jag själv skulle ha gjort, gammal teaterapa och regissör som jag är, så jag får väl påstå att jag är nöjd med kvällen ändå, även om teaterföreställningen lämnade en hel del övrigt att önska…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s