15 februari 2012

Kuk- och fittkonst i sovrummet

Kuk- och fittkonst i sovrummet

Och så har jag nu fått en ny last – att plåta med min nya iPhone. Coolaste fotoappen är Hipstamatic, men det finns andra. Jag har även laddat ner ett antal andra fotoapplikationer, och just den här bilden är inte tagen med Hipstamatic, utan i Camera+ – i vilken man kan få lustiga ramar, kontrastförändringar och annat skoj.

Jag springer runt här hemma och plåtar grejer som med vanlig kamera kan bli ganska trist, men med Hipstamatic blir det plötsligt ganska skoj. Sen har jag laddat ner extra grejer till Hipstamatic, samt en del andra roliga appar som Disposable, IncrediBooth, Swankolab och Big Lens. Och det blir sannolikt mer framöver. Det är ju så kul!

Bilden föreställer för övrigt ett antal olika konstverk med kukmotiv, samt en stor keramikskulptur som en vän till oss har gjort, en lykta med integrerad fitta och kuk. Festligt. De röda kukarna i förgrunden kom till under Sexsibilityfestivalen 2009 och 2010, då vi hade kukmakeri med herrarna i tipin. I bakgrunden kan man se ett kukljus, samt en träskulptur från Sydostasien – inköpt på en julmarknad i Farsta Centrum. Tänka sig.

Annonser

14 februari 2012

Födelsedagsfest för Jennie!

Födelsedagsfest för Jennie!

Och så var det dags för en av årets absolut största högtider. Jennies födelsedag. Festligt nog verkar hela Sverige fira Jennie, med något de kallar alla hjärtans dag, och det är ju gulligt. Hur som helst så ordnade Jennie en redig födelsedagsmiddag för alla sina släktingar – eller, nja, inte ALLA släktingar, men väl de flesta av de närmaste.

Intressant nog är det väldigt få som ler på den här bilden. Jag tror dock inte att våra gäster hade det riktigt så tråkigt som det kanske verkar på just det här fotot. Men det blir onekligen en lätt komisk effekt av alla dessa neutrala och uttråkade miner…

13 februari 2012

Självporträtt med iPhone

Självporträtt med iPhone

Det första jag måste utforska med min nya iPhone är förstås kameran. Eller kamerorna, eftersom det finns en liten lins åt tittarhållet också. Så närhelst jag har en stund över leker jag med min nya manick.

Den här bilden är medvetet rätt skum. Jag satt på tunnelbanan och prövade mig fram med kameran, och upptäckte att det blev den här effekten när jag hade virat hörlursladden runt telefonen, i höjd med objektivet. Lite kul. Så det fick helt enkelt bli dagens bild, eftersom den var mest udda och unik.

12 februari 2012

Min nya iPhone

Min nya iPhone

Jag har gjort en radikal förändring i mitt liv – jag har skaffat mig en iPhone. Jag har fram till nu bojkottat iPhone och iPad av strikt ideologiska skäl, eftersom Apple har valt att blockera vissa appar och vissa media, vilket för det första strider mot min liberala syn på äganderätt. Har jag köpt en vara så ska jag få använda den precis hur fan jag vill. Tillverkaren av en telefon ska inte få bestämma över vad jag stoppar in i den, lika lite som Volvo får bestämma vilka som får åka i min bil.

Och en av de saker jag framför allt har vänt mig emot (precis som med Facebook) är att de censurerar allt som har med sex att göra, vilket innebär att Apple vill hindra iPhone-ägare från att ha t.ex. sex-appar i sina mobiler, liksom de sätter upp höga krav på de mediaföretag som ska kunna finnas med i iPad – det får minsann inte vara något naket eller sexuellt – vilket i praktiken har inneburit att Apple har krävt självcensur av stora mediaföretag, för att ens komma på fråga för att få distribuera sina tjänster via iPad.

Och det är inte så att jag nödvändigtvis måste ha sex-appar i telefonen, men jag protesterar kraftigt mot den moralistiska skitattityd som gör att någon över huvud taget kan komma på tanken att begränsa vilken slags media jag ska ha tillgång till i en maskin som är min egendom. Det är som att ha ett ordfilter i telefoner – att man inte får säga vissa ord i telefonen, för då kan man förlora abonnemanget. Eller nåt.

Så jag har bojkottat både iPhone och iPad, eftersom jag tycker att det är oanständigt att Apple i praktiken har gått över till den onda sidan med sina yttrandefrihetsfientliga påhitt, något som skär lite extra i hjärtat på mig som har gjort allt digitalt på Apple-datorer sedan 1993. Men så tänkte jag lite som Benjamin Disraeli – ”Jag röker inte, men jag tar mig en cigarett då och då, för att inte bli slav under dygden.” – och man kan ju alltid ”jailbreaka” telefonen och lägga in vad skit man vill. Och det kommer jag sannolikt att göra, lite bara för att.

Och det jag faktiskt allra helst gör uppror mot – är mig själv. Så om jag upptäcker att jag låst mig irrationellt mycket vid en viss idé, så är det som regel väldigt nyttigt för intellektet och själen att helt enkelt bryta mot sina egna regler, vilket är betydligt viktigare och mer djupgående än att göra uppror mot andras regler.

Jag är dessutom Macofil seden 1993, så jag är hårdkodad på Appleprodukter sedan nästan 20 år tillbaka, och fick så väldigt många argument för varför det det skulle vara praktiskt för mig att ha en iPhone, trots allt, som t.ex. kompatibiliteten mellan min MacBook och felefånen. Men en av de viktigaste argumenten jag har fått för att köpa en iPhone var att den tydligen har en väldigt bra inbyggd kamera, samt att jag fick tipset av en av mina fotografvänner, Jan Dahlqvist, att det finns alldeles fantastiska foto-appar till iPhone, och dem måste jag naturligtvis pröva!

Ett område på vilket jag dock verkligen måste lära om är hur jag hanterar själva telefonen. Jag har ju varit rätt bortskämd med hållfasthet och sånt, med tanke på att jag har haft en sån där Nokia 5140, som verkar helt omöjlig att ha sönder. Den bara går och går och går, som en jävla arméjeep. Man kan slänga den i marken, tappa den i vattenpölar, sätta sig på den – och den bara funkar, år efter år. Så jag kommer att behöva lära om lite med min nya iPhone. Den tål garanterat inte lika mycket som min gamla Nokia, som jag för övrigt har haft i över 5 år.

Men nu är det dags att utforska vidare i min nya iPhone!

11 februari 2012

Vita Bergen på Söder

Vita Bergen på Södermalm

En gång i tiden var det här en riktig avkrok, rena landet. Nu är Södermalm det coolaste stället att bo för den smarta hipstern av idag. Och kanske mest just den delen av Söder som kallas ”SoFo” – South of Folkungagatan. Skånegatan med omnejd är Stockholms West Village, och Nytorget är glassarstället nummer ett för unga mediafenomen, designers, artister och andra coooooola människor.

Just den här bilden illustrerar något intressant – man skulle kunna se kyrktornet som en antenn, en kontakt till den andliga världen, en förhoppning om något annat, som i grunden bara bygger på vidskepelse, illusioner och längtan.

TV-antennen på den låga röda 1700-talsstugan signalerar en helt annan slags sökande. Ett sökande efter kontakt med den kända och okända omvärlden, Den vi trots allt kan relatera till i verkligheten, besöka, känna på, ta på. Dock är TV:n fortfarande en envägskommunikation, en icke-interaktiv megafon för de rika och mäktiga – en slags modern predikstol.

Inte långt från detta hus, knappt ett stenkast, finns i ett gammalt militärt bergrum numera den senaste generationen av sammanhangssökande representerat – Bahnhofs serverhallar. Internet, det första riktigt stora steget mot en global värld, där vi alla kan nå varandra, bara några knapptryck bort. I ett enda steg gjordes både kyrkor och TV fullkomligt obsoleta, otidsenliga, onödiga och undermåliga. Nu kan vi googla våra preferenser, förrätta vår bön framför skärmen (Plug & Pray) och fördjupa oss i den trosuppfattning vi känner för – på Wikipedia och allehanda hemsidor i ämnet.

Vad blir nästa steg i den här vandringen?

10 februari 2012

Gaura-Nitai

Gaura-Nitai vid Fridhemsplan

Den internationella rörelsen för Krishnamedvetande, ISKCON – eller Krishnarörelsen, Hare Krishna, som väl de flesta känner till rörelsen som, har restauranger över hela världen, och det gäller även i Stockholm. Krishnarörelsens restauranger med namnet Govindas finns för övrigt även i Göteborg, Malmö och Lund.

Govindas i Stockholm började på Grevgatan, Östermalm, och det var där jag fösta gången kom i kontakt med Krishnafolket. Jag blev vegetarian 1980, som späd 17-åring, och åt ofta på Govindas, som var en av endast två vegetariska restauranger som fanns i hela Stockholm. 1982 flyttade Govindas till Fridhemsgatan, alldeles vid Fridhemsplan, där de alltså nu har funnits i 30 år. Och jag har ätit lunch på Govindas rätt ofta under dessa många år, periodvis nästan dagligen, och periodvis inte alls.

Innanför restaurangen finns också något ganska ovanligt – ett hinduiskt tempel. I detta tempel kan man beskåda ett altare, med två stora gudabilder. De föreställer Chaitanya Mahaprabhu, och hans bror Nityananda, vilket i vardagligt tal brukar förkortas till Gaura-Nitai. Gaura betyder ”gyllene”, och beskriver Chaitanyas kroppsliga egenskaper, hans hudfärg, precis på samma sätt som Krishna ibland beskrivs som ”shyam” – vilket betyder mörkt blåsvart, eller ungefär indigo.

Chaitanya Mahaprabhu föddes 1486 i Indien, och enligt legenderna är han en inkarnation av den högsta gudomligheten, och blev därtill också grundare till den över hela Indien mycket populära, vaishnavistiska bhakti-kulten, den extatiska kärlekstradition som hyllar Krishna, Radha och den hängivna kärlekens extatiska tillstånd. Chaitanya Mahaprabhu satte alltså djupa spår i det religiösa livet i stora delar av Indien, spår som går att se än idag.

Hur som helst kan man få sig en rejäl indisk, vegatarisk lunch om man besöker Govindas, och man kan även besöka den lilla gulliga butiken, som har allt från indiska tyger och kryddor till böcker och musik, meditationskuddar, rökelse och mycket annat.

Och så kan man förstås besöka templet, längst in.

9 februari 2012

Naken kvinna i studion

Naken kvinna i studion

Och så fick jag ånyo ägna mig åt en av mina favoritsysselsättningar – att fotografera en vacker, sexig, naken kvinna. Just denna härliga människa är dessutom en extremt intelligent, allmänbildad, kunnig och engagerad människa också, så vi skulle (teoretiskt sett) kunna fastna i köket och bara prata, och nästan glömma att plåta. Men det gjorde vi inte den här gången. Många fina bilder blev det, och en drös av dem lär hamna på Cirkus Eros nån gång framöver…