26 mars 2012

Mina barn i en tunnelbanevagn

På väg till en julklapp

Jennie köpte förra året en kul julklapp till oss alla i familjen – biljetter till Magnus Betnérs show. Så på måndagkvällen satte vi oss alla på tunnelbanan för att åka till Chinateatern, vid Berzelii park – Jennie, Caspian, Leonard, Indra och jag. Då blev det så här.

25 mars 2012

Metallskrot

Metallskrot

Inte för att jag vet om det gör en så himla stor nytta, men vi sopsorterar en del grejer. Papper, metall och glas. Plast skiter jag i, och kompost har vi ingen. Hur som helst så blir det ganska fort fullt i påsen för metallskrot, och det gör att jag nog kan tycka att det är hyfsat vettigt att separera ut burkarna och andra metallföremål. Särskilt aluminium, eftersom det är väldigt energikrävande att utvinna ny aluminium, men billigt att återanvända. Vi får väl hoppas att våra samlade ansträngningar gör någon nytta…

24 mars 2012

Jennie med Stockholm som fond

City Girl

Även denna helg håller vi kurs, i en lokal på Kungsholmen (närmare bestämt vår fortsättningskurs i Stockholm för par, Gudomlig Extas), och även denna varma och soliga lördag tar vi oss en promenad på lunchen för att få njuta av våren, dess luft och solljus. Vi söker oss upp på höjden vid Stadshagen, för att få den magnifika utsikten över Vasastan.

Som om det inte var nog, så förgyllde vi tillvaron ytterligare en smula genom att stanna till i det nya lilla italienska caféet Dolcetto, där vi köpte varsin caffe latte, och därtill varsin cannoli – dessa delikata små frasiga italienska bakverk med söt fyllning. En extra njutbar lunchpaus, med andra ord. Ibland är livet alldeles, alldeles perfekt.

23 mars 2012

Grillen i Bagarmossen

Grillkiosk i Bagarmossen

När man kommer hem en sen natt och känner sig lite sugen på något knaprigt, så är det lätt att slinka in i grillkiosken och köpa en liten låda med pommes frites. Har man dessutom just dagen innan varit redigt magsjuk, och behöver lite stärkelse för att stabilisera matsmältningen, så har man ett klockrent alibi. Mums.

22 mars 2012

Extatiska böcker...

Extatiska böcker…

Med tanke på att vi nu i helgen för tredje gången håller vår fortsättningskurs Gudomlig Extas, så passar det förstås synnerligen väl att jag just har läst ut Barbara Carrellas nya bok Ecstasy is Necessary, och att jag dessutom håller på att läsa Radical Ecstasy av Janet Hardy och Dossie Easton – två fantastiska böcker om hur man kan bli mer hängiven, mer levande, mer närvarande, mer extatisk – i såväl sexlivet och relationen som i hela livet över huvud taget.

Att utveckla mer extas i livet är en av mina största ambitioner, inte bara för min egen skull, utan även som en del av vår kursverksamhet och inspirationsarbete. Och nu expanderar denna aspekt allt mer och mer, något som verkligen är tillfredsställande på djupet.

21 mars 2012

Frukt och grönt

Frukt och grönt

Ja, jag erkänner. Det här är en typisk ”tio-i-tolv-bild”, en sån där bild jag tar när jag verkligen inte har hunnit plåta något under en hektisk och fullspäckad dag. Men Hipstamatic är fortfarande roligt, och mobilen är ju alltid med. Apple har verkligen utrustat sin iPhone med en synnerligen kompetent kamera. Sen är det upp till mig hur kompetent jag är i att använda den…

20 mars 2012

Egotripp

Egotripp

Denna Ferrari F430 är en egotripp, explosivt manifesterad i plåt, glas, plast och diverse andra mer eller mindre avancerade material. Den här bilen är som en atlet på steroider, med otroligt små och trånga kläder, så att varenda muskel ska synas ordentligt. Den har t.o.m. en glaslucka över motorn, så att man ska se de röda kåporna, de kromglänsande insugen och de frustande hästkrafterna. Så mycket mer egotripp än så här blir en bil ytterst sällan.

19 mars 2012

Huset där jag växte upp, på Kungsholmen

Huset där jag växte upp

I korsningen Fleminggatan-Kronobergsgatan ligger ett gammalt hus, dit jag kom en gång som en liten, liten bebis – närmare bestämt 1962. Huset har flera ingångar, men vår port var Kronobergsgatan 8, en liten bit upp i backen. Där bodde jag mina första elva år, och sen några år till på 1980-talet, som nyutflugen hemifrån. Numera bor min mor där, i samma lägenhet, på fjärde våningen, de två fönstren längst bort på denna bild, alldeles under den nybyggda takvåningen. Så huset finns liksom kvar i familjen. Fast det har hänt en hel del sen vi flyttade dit för snart 50 år sedan, förstås.

18 mars 2012

Öl på Akkurat

Öl på Akkurat

Jennies mor bjöd på middag på Akkurat, och då dracks det förstås en del öl. Själv dricker jag inte öl, men det kan göra sig väldigt bra på bild, så jag lånade ett glas för en synnerligen kort fotosession. Akkurats underbara musslor vill jag dock inte vara utan. Moules Roquefort (fast utan bacon) är min favorit.

17 mars 2012

Biografen Victoria

Biografen Victoria

Så gick vi på bio. Vi såg en ny film med Juliette Binoche – Elle. Eller Elles, som den heter på franska. Juliette Binoche spelar en journalist som arbetar med ett reportage, till vilket hon intervjuar två sexsäljande unga kvinnor. Vi får även ta del av hennes familjeliv, med två söner och en man, intellektuell övre medelklass och hyfsat dysfunktionellt familjeliv – men sådär typiskt polerat och omärkligt som det kan bli när det rör sig mer kultiverade och välutbildade individer.

Huvudpersonnen, Juliette Binoches journalist, verkar få ett naknare och mer nära möte med tjejerna hon intervjuar än med sin egen familj, men alla i filmen skildras med rättfram ärlighet, utan att vare sig demonisera eller glorifiera, skuldbelägga eller försvara. Alla är precis bara det de är, och det räcker gott. Juliette Binoche är en mästarinna i kleinkunst, i de små uttryckens märkligt tydliga konst, och hennes ansikte fascinerar konstant. Klart sevärd.