10 augusti 2012

Bagad Wisby

Bagad Wisby

En av de verkliga höjdarna på Medeltidsveckan var Bagad Wisby; sex olika medeltidsorkestrar – Själ, Kalabalik, Krabat, Skrål, Faunus och Vagando – som bestämt sig för att hålla en gemensam konsert. Det skapades otaliga tillfälliga konstellationer med temporära namn – gnällpojkarna som spelar en låt med vevliror, till exempel. Men det verkliga crescendot var när samtliga musikanter stod på scen samtidigt och spelade för fullt. Det blev ofattbart mäktigt.

En av låtarna kan man se i detta klipp på YouTube. Och nästan hela konserten kan man se på detta klipp, också på YouTube.
Missa inte det!

8 augusti 2012

Trix

Trix eldshowar i Nordergravar

Det finns en showgrupp med inriktning på eld, som faktiskt slår allt jag har sett i den vägen hittills, och det är Trix. Flera tusen hade bänkat sig, många i flera timmar i förväg, för att se gratisshowen i Nordergravar, sent en kväll under Medeltidsveckan.

Mina gamla kompisar i Burnt Out Punks får ursäkta mig, men Trix har lyft eldshowandet till en ny nivå, med sin extremt väldisciplinerade koreografi, ekvilibrism och scenkonst. Fantastiskt.

6 augusti 2012

Elddans

Dansar med eldar…

Leonard och jag blev bjudna på Birger Jarls gästabud i S:t Nicolai Kyrkoruin, med mat, dryck och underhållning. Alldeles gratis – jag har mina försänkningar…

Alldeles efter gästabudet bjöds det även på en liten eldshow utanför ruinen. Där ligger också en medeltidskrog som heter Frimis (med källarbaren Bistra Haren), och eftersom det alltid samlas en mängd sommarturister där (särskilt på Medeltidsveckan, förstås), så är det tacksamt att showa lite där.

Egentligen var inte uppvisningen sådär särskilt imponerande, men det är alltid tacksamt att fotografera eldspektakel, och det blev en och annan fin bild av det.

2 augusti 2012

Härliga människor på Pride

Härliga sexpositiva människor i Pride Park!

I soffan: Ylva Maria Thompson, Lo Berlin, Carina Ekström, Lorenzo Stiernqvist och Katja Seitajoki på scen, i Pride Park – temat var ”Tusen & en Dag”, med tema erotisk inspiration genom konst och pedagogik. Tanken med detta event var delvis för att introducera SASU på Stockholm Pride, vilket vi gjorde med den äran. Och dagen efter var det Jennies och min tur att föra stafettpinnen vidare, på Pride House i Kulturhuset…

29 juli 2012

Beriden bågskytt

Beriden bågskytt på Skoklosterspelen

Allan Sartz, riddare, bågskytt, säckpipeblåsare – cool snubbe – var en av tre beridna bågskyttar som gjorde fantastiska insatser på Skoklosterspelen med Nordic Knights. Att rida i full fart och träffa två mål i samma anridning med pil och båge är sannerligen inget för amatörer. Och häftigt att se den enorma, sammanbitna koncentrationen hos alla tre. Sjukt imponerande.

28 juli 2012

Svärdshugg av riddare

Livsfarliga lekar…

Detta må vara en show, ett medeltidsspektakel med ett nutida tornerlag, men jag kan garantera att ett tornerspel med Nordic Knights, det är farliga grejer på riktigt. Alla har skarpslipade blankvapen, lansar bryts när riddare möts i full fart, och det kan gå väldigt hett till. Detta är ett av de farligaste numren, där en av gycklarna står med en tornerhjälm som enda skydd, med ett kålhuvud ovanpå hjälmen – och en riddare rider an i högsta fart, och kapar kålhuvudet med skarpslipat slagsvärd.

Jag må vara en gycklare i själen, men denna uppgift avundas jag ingen. Ja, Nordic Knights har haft detta nummer på sin repertoar i 20 år, och mig veterligen har ingen förolyckats, men det förminskar inte bedriften. I bakgrunden till höger skymtar Patric Fälldin, mannen bakom Nordic Knights, min gamle vän vapensmeden som gjort en hel skrälldus med knivar till mig, mitt spjut och mitt svärd. Och jag var med när han startade medeltidsbyn och flera arrangemang på Skoklosterspelen 1993, så vi har en hel del kul bakom oss – förhoppningsvis en del framför oss också.

Det blev ett häftigt tornerspel med Nordic Knights på Skokloster – både spännande, roligt, vackert, stämningsfullt och underhållande på alla sätt och vis!

30 juni 2012

No Mind Festival på Ängsbacka kursgård

No Mind Festival på Ängsbacka kursgård

Och så kom vi då till Ängsbacka igen, för andra gången i år. Denna gång för att delta i den stora festivalen No Mind Festival, den största new age-festivalen i Sverige, med kursledare, terapeuter och musiker från hela världen. Vi var med som kursledare och officiella fotografer för sex år sedan, 2006, och nu är vi tillbaka igen.

Just denna bild är tagen första kvällen, som en del av en öppningsceremoni. Det är en något mindre festival i år än tidigare, men det är ändå drygt 700 deltagare, så det blir en härlig feststämning varje dag. I alla fall om vädret tillåter.

Läs mer på hemsidan om No Mind Festival 2012

19 maj 2012

Florentine flogging

Florentine flogging

Jag gick på en kul mässa – en BDSM-mässa i Skyddsrummet, en spännande lokal på Söder Mälarstrand. Mässan var väldigt trevlig, bättre än jag väntat mig. Jag träffade förstås massor av vänner och bekanta, och fick även några nya spännande kontakter. Jag såg flera intressanta scenframträdanden och föredrag, som t.ex. en demonstration av shibari – japansk bondage – och denna bild skildrar något som kallas ”florentine flogging”, som är lika mycket en konstform som en typ av BDSM. Vackert och läckert!

5 maj 2012

Helene Du Rietz på konsert i Allhelgonakyrkan

Helene Du Rietz på konsert i Allhelgonakyrkan

En gammal bekant bad mig att plåta hennes konsert, med sitt band Ethnic Jazz Collective. Så då gjorde jag det. Jag använde tre olika kameror – min Nikon D200, min Fuji och min iPhone. Det blev en jäkla massa bilder, och några blev rätt bra.

3 maj 2012

SvT Debatt - studion

SvT Debatt – studion

TV är ett mycket märkligt medium, och ser man en TV-studio inifrån avslöjas denna bisarra skapelse i all sin genomskinlighet. Jag har varit med rätt många gånger i SvT Debatt nu, och det är alltid roligt, men denna gång var det extra kul. Temat var legalisering av cannabis, eller snarare ett ifrågasättande av dagens nolltoleranspolitik gällande illegala droger. Det blev den hetaste TV-debatt jag någonsin har upplevt, och det var väldigt stimulerande. Diskussionen har hamnat på bordet, och där ska den stanna. Vi måste skapa en helt ny narkotikapolitik, som bygger på fakta, vetenskap och verklighet – inte skräckpropaganda, fördomar och okunskap.

Direktsända debatter är lite som sport, man vet aldrig i förväg vad som ska hända. De man debatterar med kan man som regel inte vinna över, men de som lyssnar och ser kan man vinna. Det var en gammal trött och inkrökt göteborgare med i programmet, och i eftersnacket fick han sig en så rejäl verbal omgång att han nog kunde inte gå rak därifrån (hoppas jag) – det var fenomenalt roligt att ställa honom mot väggen och sätta dit honom så hårt.

Inget av det jag sade var dock oplanerat eller slumpartat. Jag planerade mitt deltagande minutiöst, och valde mycket medvetet vilka ämnen jag skulle ta upp, utifrån en rent strategisk bedömning av vad tittarna och de övriga i studion skulle klara att ta till sig. Ur det mediastrategiska perspektivet gjorde jag bedömningen att vissa ämnen funkar, andra inte. Jag hoppade helt och hållet över skillnaden mellan avkriminalisering och legalisering, för de flesta är helt enkelt inte där – de skriker som grisar under slaktarkniven bara man nämner något i liberal riktning om droger. Alltså måste man göra det väldigt enkelt.

Därför hoppade jag också helt över ämnet kroppslig autonomi, för det skulle lätt kunna tolkas som ”liberal egoism” eller liknande. Medvetet valde jag ämnen så att jag skulle kunna få publikens sympati, för det kan vara det enda sättet att få deras öron. Det är komplicerat, det där med populistiska TV-debatter, och fullärd blir man aldrig, men jag tycker ändå att det viktigaste kom fram.

Och jag hade som vanligt kungligt roligt. Det här är min härligaste adrenalinkick. Vad sägs om det – politisk debatt i TV som drog?